måndag 12 november 2012

Efter att ha sett fotbollsgalan 2012.

Har följt fotbollsgalan för första gången på många, många år. Det blev av en slump denna gång bara för att Jocke ville kolla hur det skulle gå för nån mupp i AIK, som var nominerad till årets mål. Årets mål blev dock istället Zlatans 1-0 mål mot Frankrike nere i Kiev! Kort och gott kan man då klämma till med ett fin fint avslut i detta stycke med att skryta över, att jag faktiskt såg det målet live!

Det som också uppmärksammades var Sveriges helt åt helvete sjuka vändning mot Tyskland nu i VM-kvalet! 4-0 blev 4-4 på blotta halvtimmen. Jag kommer alltid minnas den matchen med gråten i ögat då man ska minnas sina stora dagar man upplevt i sportvärlden framöver. Finland - Sverige 5-6 i hockey-VM, Finland 2003 där 5-1 blev 5-6 och nu det här! Jag har inte upplevt glädje att få bli far ännu, eller glädjen av att få gifta sig med den man älskar. Men jag tror just nu, att sådan lycka kommer få ursäkta.

Fotboll är ju egentligen inte min sport längre. I alla fall väger den inte lika mycket som förr. Allt handlar bara om hockey och Leksand med omväxling landslaget och hockey-VM/OS. Men detta år vinner fotbollen (trots JVM-guldet i hockeyn) min uppmärksamhet. Så mycket jag spottat och fräst åt landslaget i fotboll får jag nu äta upp allt det jag sagt och lyfta av hatten istället.

För den här gången säger jag väl då tack och adjö! Vi har skickat upp ett tyskt landslag på läktaren för korv med bröd!


Svullo spred en gång the words! RES ER FÖR SVERIGE!