Svensk kultur- och stolthet!

Sverige vs Finland ännu en gång. På fredag kommer landet att stanna upp för att följa ett nordiskt derby som för mig är bland det viktigaste i livet att följa, att viga sin själ åt. Inget annat går före. Vinster som är så gudomligt underbara att vinna, förluster som gör så förbannat ont att förlora, de kommer alla vid dessa tider mot just Finland.

Jag minns när jag var liten, när jag följde mitt första VM slaviskt. Jag var 10 år gammal och cyklade runt kvarteret med svenska flaggan som jag tagit ner från vårt hus, där den stolt vajade vid vår trappuppgång. Vi hade kört över allt motstånd, vi hade spöat skiten ur bland annat Kanada med 7-1 och gått igenom turneringen obesegrade. Finalspel väntade mot Finland och det var då finalen avgjordes i bäst av två matcher. Jag satt själv och tittade då. Mitt kontaktnät kring lika stora hockeynördar hade inte tagit sin fart ännu. Sverige vann (1-0, 0-0) och jag var nog den stoltaste ungen i världen. I alla fall var jag det överlägset i mitt kvarter. Det var dagen då jag visste att jag älskade ishockey på riktigt och att jag älskade vårt land Sverige mer än någonsin. Men att matcherna mot Finland senare med tiden skulle bli ett fall för också ens nerver och psyke hade jag då inte en aning om.

Idag var jag till ishallen med en gäng ungar när jag jobbade. Ett gäng med åldrar mellan 6-9 år gamla får jag ta ut en hel hög med klubbor åt. Alla ville spela ishockey. Jag får se hur princip lika många tjejer lirar match med killarna och det är svårt att inte känna att man gillar det man ser. Ungarna är totalt fokuserade och jag ser att de på något sett brinner för det de gör. De ramlar, reser sig, ramlar igen men krigar satan. Jag söker ingen debatt nu kring "hen" och det där tramset, men det absolut bästa var att se hur en tjej står för målskörden till det ena laget. Så grymt underbart att se! Svensk kultur och må för alltid så vara!

Det jag vill få sagt till slut med detta är att det är svårt att inte vara taggad inför OS-semifinalen mot Finland på fredag. För det är något som vi flesta svenskar har i oss. Speciellt jag. Hockey är vår sport och att de kallar fotbollen för nationalsporten tycker jag mer eller mindre känns som ett skämt.

Blå som himlen, gul som solen. Står vårt land Sverige som vackrast i norden!

Alla hjärtans dag i ett nötskal.

Kan inte låta bli att skriva ner några rader här. När jag förmodligen är klar och publicerat detta har klockan säkert passerat midnatt och ännu en "alla hjärtans dag" är förbi. Då kan ni säkert redan nu förstå vad detta inlägg kommer att handla om.

Kärleken ska hyllas, kärleken ska ratas denna dag. Det är underhållande att läsa alla inlägg på Twitter och Facebook kring detta tema. Skämten går i omlopp med de faktiskt på riktigt seriösa kärleksförklaringarna. Andra spyr sin avsky. Med andra ord är allt sig likt och här ska jag själv försöka vara i den kategorin som ännu varken delat ut kärleksförklaringar, hatat eller skämtat idag. Men samtidigt ha en åsikt vad jag själv tycker om just "alla hjärtans dag" utan att stå djupt i någon av de nämnda kategorierna. För det är faktiskt lite så jag känner att jag gör.

En dag som denna hinner du (i alla fall jag) känna när man får läsa inlägg från den ena till den andra att man är glad för vissa. Vissa förtjänar det motsatta och de som har "roligt" åt denna dag lever i någon slags förnekelse eller tvärtom, har en hyfsad eller väldigt stark och bra självkänsla. Jag tror med andra ord att bara du själv kan vara med och skapa grunden till att en sådan här dag blir lyckad eller ej. Tro sällan någon annan själv kommer göra det åt dig. Att bojkotta fast det är bra i ett förhållandet ligger mycket i grund tror jag att Sverige allmänt är ett land där knappast Romeo & Julia utspelade sig i, om man fick gissa land första gången man hör den sagan. Hockey är vi bra på, men inte romantik.

Jag själv då? Tro mig, jag har länge nu sett över mig själv varför inget händer eller varför jag fortfarande är singel. Jag tror jag inte riktigt förtjänar det ännu eftersom jag är upptagen med att granska andras, för att en dag se alla fel och förhindra dem i vad jag hoppas kommer bli ett förhållande jag faktiskt drömmer om. En som jag förtjänar, en som förtjänar mig. Eller som ett medium sa till mig för inte alls länge sen. "Ett öppet hjärta skapar tid för kärleken".

Det låter så enkelt med alla klyschor kring detta ämne. Men det är ett mästerverk att överleva. Du ska ha överseende men samtidigt inte låta dig köras över av det dåliga. Du ska våga älska det som är bra utan att bli påmind att du är egoistisk. Balansera på du. Alla kommer vi ändå ramla ner förr eller senare och om du överlever fallet återstår att se. Att bemästra och förstå allt kring kärleken kommer vi aldrig göra under vår existens. Jag tror inte det är mening vi ska göra det heller.  

Förkyld, men inte bitter!

Varje år i februari månad ska man minnas den som den tid då man ALLTID är förkyld. Självklart är ingenting annorlunda nu heller. Traditioner ska man inte bryta. Jag har till och med på rutin börjat gå efter papper för att tömma näsan på 4 liter snor varje gång jag kommer in från en utevistelse. Skyller detta på mitt jobb jag har samt min "kärlek" till grönsaker. Med andra ord, förmodligen brist på C-vitamin. Att jag saknar C-vitamin allmänt under vinterhalvåret bekräftades rejält efter att ha googlat vilka livsmedel som innehåller denna vitamin. Ta en titt om ni är nyfikna och jämför med er själva på: http://matkalkyl.se/naringsamnen46.php

Men här ska icke klagas. Just nu sitter jag och tänker tillbaka lite och på blogginlägget jag skrev efter premiären mot Brynäs i höstas. Jag beskrev den matchen som likt en skräckfilm. Jag var livrädd den dagen. Livrädd ett succé-år som 2013 var, skulle få en baksmälla av det motsatta kring det som väntade in på 2014. Jag skrev i det inlägget ändå en hoppfull rad att en skräckfilm även den brukar ha lyckliga slut och blundade och önskade det jag skrev skulle ge Leksand samma utgång. Redan i lördags borta mot Örebro slog det in! Det kommer bli ett lyckligt slut. Leksands IF kommer lira SHL säsongen 14/15 och som pricken över i:et står även Hersley nu också som ensam herre till backarnas målrekord genom tiderna efter att ha dundrat in 0-1. Denna 1-3-seger som det till slut blev, är en av de man absolut kommer minnas bäst från denna säsong tillsammans med segern i Globen-matchen mot AIK!

Så med en riktig "mansförkylning" känns det ändå skönt att ännu en gång få komma med nåt som lyser upp tillvaron i denna blogg. Här får ni se i följande video firandet efter matchen!

"Han är stor han är hård, han slår Huokkos rekord..."

Årets inlägg nr 2 - in i månad nr 2!

Då går vi in i februari i rasande takt och tiden får som sagt gärna gå fort när det är vinter, för att sedan stanna upp helt, gärna för alltid när det väl blivit sommar igen. Det är skönt i alla fall det är ljust när man kommer hem efter man jobbat på Fredhemskolan. Där kan det nu vara sista månaden innan ett underbart långtidsvik är över. Fortsättning följer.

Idag har första steget spikats för en ny utlandsresa för min del. Denna gång ska jag vara ledig helt trots att det är Jocke och ligan man joinar! I april ska det bli av och resan kan bli en kanonstart av ett kommande sommarhalvår.

I hockeyns värld vann Leksand mot Linköping igår! ÄNTLIGEN! Trodde ett sånt scenario var omöjligt att få uppleva. Tror det var första gången under alla mina år som Leksing jag såg segern live på TV dessutom. Får se hur länge det ska fortsätta dröja innan den sitter live på plats bara. Värt att nämna mest av allt kring detta är ändå hur kung Hersley tangerat målrekordet för backar i elitserien, nu mera SHL! Bästa underbara Hersley!

Nu kan vi också börja ladda för OS när vi ändå är inne på ämnet hockey. Synd man inte kunde få följa Hersley även där!

"Fram-googlad" och klar! Hersley #6!