Frankrike - ett land för sig med många intryck

"En resa jag sent ska glömma". Det må vara en klassisk fras alla en gång säkert använts sig utav och det är en fras som jag vill inleda detta inlägg med. Att flänga runt i Frankrike har kostat pengar, vart sevärt och bekräftat fördomar. Sedan har det visat sig återigen under detta EM att läktarkultur är något vi svenskar åtminstone kan och som vi samtidigt är världsbäst på fortfarande. Klart underhållande att få stå och hoppa ett tåg i gungning under färden mot arenan med ett gäng Irländare bland annat.

I Frankrike kan de inte engelska i nå bredare former. Det visste alla redan. I början var jag dock lite fascinerad över att en viss mängd ändå kunde svara på engelska. Dock var dessa folk som jobbade i receptioner och restauranger. Även en liten klick av de taxi-chaufförer samt tåg-personal vi stött på gick det att prata engelska med. Summeringen av detta är att när det går att tjäna pengar för dem, då flyter engelskan på. Annars är det en oerhört kass och nonchalant jargong som dominerar där nere. Ytterst få som drar på smilbanden och vill godhjärtat hjälpa en på ett så ärligt sätt som möjligt. Tågresan hem tog priset när de tog betalt 50 euro/skallen (ord.pris 6 euro) eftersom vi "inte hade sökt upp personalen på tåget" när vi missat göra förköp. Då hade vi innan vi klivit på tåget frågat personal som "visslar iväg tågen" om det är okej att betala resan inne i tåget. Ett kort enkelt "ja" klämde de ur sig och inget mer. Reglerna säger att du måste söka upp personalen själv, inte vänta in konduktören när du är på plats i tåget. Att vi redan sökt upp dem på perrongen var alltså inget som var giltigt enligt dem.

Även om majoriteten av folket vi sprang på (av att tolka) inte är så förtjusta av turismen så går det inte att neka till att de har det sanslöst vackert i deras sydligaste delar av landet. Det var verkligen ett klockrent gäng jag fått resa med och oavsett hur miljön ibland kan vara runt om så är det fortfarande ens sällskap som gör den största delen av resan. Det skulle ta alldeles för lång tid att berätta allt annat vi gjort mer detaljerat här och er läslust skulle förmodligen dö ut halvvägs. Därför har jag istället listat upp de mesta som jag kan komma på. Mellan matcherna gjorde en del av skaran eller samtliga av oss detta:

• Inhandlade 26 plattor öl (26-pack 225 ml)
• Två av herrarna intervjuades av sky-sports från Irland
• Var tillsammans med andra svenska- och Irländska fans vid Eiffeltornet och drack upp utbudet av all öl (jag var inte med)
• Rekat på stan
• Promenerat uppskattningsvis snitt 1 mil om dagen enligt app i en av herrarnas mobil
• Hängt i Camp Swedens festivalområde och kikat andra matcher
• Käkat ryggbiff x antal ggr för totalt ca 900 kr (åtminstone jag själv)
• Erfarit att senap är något de i Frankrike gillar
• Hängt i poolen
• Hängt på stranden
• Lirat beach-volleyboll i glödhet sand
• Skaffat årets sol-bränna (min flagnar just nu bort i skrivande stund)
• Lirat öl-spel och beer-pong x antal ggr (två plattor blev ändå över varav en/två dumpades efter vägen på väg till ett tåg)
• Besökt nattklubbar och barer (jag nattklubbade inte, anledning rädsla för evig avbetalningsplan at Mastercard)
• Kortfattat i det stora hela fått se en liten bit av Frankrike från norr till söder

Tackar så mycket för denna resa och tack ännu en gång till Marcus som vart hjärnan bakom detta. Blir det liknande resor framöver kommer jag ha svårt för att tacka nej. Ett återbesök till Frankrike utanför temat fotbolls-turneringar blir det i alla fall inte för min del. 

Innan flyget skulle ta oss hem. Det blev en del selfies från Rasmus sida denna resa och här har jag och Larsson turen att få vara med. 16 dagar från underbara Sverige har gett bilden ännu en gång hur bra vi egentligen har det här hemma. 

Sveriges utgång ur EM gav ändrade planer

I bedrövligheternas tecken åkte Sverige ut ur EM med ett facit som fick mig att minnas matte B-lektionerna under skoltiden. Poängen man skrapade ihop var inte ens i närheten till godkänt. Jag sa för mig själv innan detta att Sverige skulle få med sig blott ett kryss i denna grupp. Varför tippade jag inte på det? Då hade det aldrig slagit in. Då hade lätt Sverige vunnit gruppen.

En tröst idag efter eländet var vädret och att hela Camp Sweden packade ihop sitt och drog hem. Även några herrar i sällskapet gjorde samma sak. Detta innebar för resten av våran lilla liga som valt att stanna en natt till, att vi hade en sportmössa till chans att få välja solstolar och slippa trängas i poolen. Och där hängde många av oss länge. Alldeles för länge. Jag har gått och trott att den fjantiga solbränna till grund jag samlat på mig skulle räcka att fuska med solskyddet och har därmed lackerat baksida lår och rygg med gallant matchande färg likt mina röda badbrallor. AJ SOM *** vad det svider.

Lugn och ro vid poolen och solbränna blev det dock inte för Rasmus idag som krigat länge nu med sina inflamerade bihålor och 39 graders feber. Jag följde med honom på en promenad på totalt 4 km tur- och retur till en fransk doktor utan tänder. Där fick han mediciner utskrivna som bland annat är borttaget från Sverige eftersom bland annat bieffekterna vart för många och klassas som mycket starka. Detta var något som hans mor tagit reda på. Stabilt.

I morgon åker vi bort från denna riviera i Agay, som alltså ligger dryga 7 mil från Nice. Från början trodde jag detta ställe låg just i- eller i närheten av Nice, men så var alltså inte fallet. Vi har nu beslutat att skippa husbilarna i Paris och bokat ett annat boende istället i Cannes. Inte allt för långt bort - betydligt bättre väder. Detta innebär också sen att vi istället flyger hem ifrån just Nice, istället för ifrån Paris. Det är samma resdag hem som det först var tänkt, men denna gång med en annan ankomst hem.

Blir en spännande natt detta eftersom boendet saknar AC.

Eftersom appen jag skriver ifrån i denna blogg har fruktansvärt usel möjlighet att redigera bilderna kan jag inte lägga en text under bilderna som jag är van vid. Istället får ni en liten notis här, där ni kan se grupp-bilden på samtliga i ligan som SVT-Västmanland tagit del utav, samt en skön bild på arenan som jag tagit innan avspark. Detta är vad jag har att bjuda på här denna gång. Ses och höres!

Mvh solbrännan 2.0.

Lång bussresa och sur förlust

I skrivande stund är klockan 06.23. Sitter just nu på bussen som ska ta oss till Toulouse och matchen mot Italien. Bussresan förväntas ta 7-8 timmar. Vi startade runt 05.20. När detta sedan ska publiceras är vi tillbaka igen och vi har förmodligen passerat midnatt. På bussen sover de flesta och jag är som ni säkert förstår knappast en av dem. Sova i bilar, bussar, flygplan och tåg med mera fungerar absolut inte för min del. Nu får kladdande här offline, mobilspel, ljudbok och Spotify stå för underhållningen.

Sedan vi kommit fram till Rivieran har vi haft bedrövligt tråkigt väder. Ingen sol alls och en del regn. Dock har det vart varmt i luften tack och lov. Inte nog med att stället är knökfullt med svenskar. Varför även inte ha med oss vädret vi är vana med hemma när vi ändå håller på? Mer svenskt kan det inte bli tror jag. Men idag väntas 28+ och inte ett moln på himlen. Då sitter vi på en buss mer än halva dagen istället. Inte synkat någonstans men många dagar finns kvar att få jobba bort bondbrännor och vita ryggar på mellan fotbollsmatcherna.

***

Paus på 40 min. Klockan är nu 09.51 och vi har stått stilla i ca 30 minuter av denna rast. Jag är sömnig, som väldigt många andra. 18 mil kvar har vi på oss att rycka upp oss så det inte blir lika sömnigt på läktaren sen.

Motorvägen som vi rullat på mestadels av tiden har en Silja-lainen-känsla. Det guppar och har sig och har knappast en vaggande effekt. Av vad jag förstått är det ett 20-tal bussar som är på väg. Vi är först av dem!

***

Nej, detta sög ju. 25 mil kvar hem och klockan är 22.24. Det är tufft ibland att vara supporter. Att Italien vinner med 1-0 är väl inget världen höjer ögonbrynen åt. Men Sverige var bra. Därav det tagit x antal timmar att grina färdigt på denna buss över matchens resultat. Resans innehåll hem hittils har vart mestadels att sitta och tomstirrat ut på Frankrikes landskap och studsat upp och ner med frillan touchandes i taket. Hur kan de ha 130 km/h på denna skitväg för personbilar? Förmiddagens aktiviteter har också ingått något även nu. Jag har spelat, lyssnat på ljudbok med mera medan Rasmus har sovit princip.

Före matchen dök jag och Rasmus in på första bästa restaurang vi hittade. Jag frågade om de hade pasta och fick svaret "nej vi serverar fransk mat här".. och erbjuder lax på menyn. Fransk mat, right?

Har facinerats över att de ändå kan surra lite engelska här nere vart vi än vart i detta land. Vissa envisas ändå med att svara på franska när man exempelvis frågar efter priser på engelska. Då känner jag ibland för att dra ett svar på svenska åt dem likt "ni borde börja servera bättre baugetter som inte sågar sönder gommen på en i det här landet".

Nej, nu orkar jag inte skriva mer. I morgon får jag äntligen sova ut igen. På återseende och over and out för den här gången.

Kaos igen på flygplatsen - entrade planet med fem minuter kvar

Resan ner till Nice blev en kopia av resan från Arlanda ner till Paris. Har aldrig vart med om maken till jämförelse. Inte nog med att vårat flyg flyttades från 13-tiden till kl 17:10. Vi fick också veta att det inte väntade några tåg när vi skulle komma fram. Anledning? De sköningarna strejkar de med. 7 mil i taxi väntade och det hamnade i kategorin oförutsägbara utgifter a la 50 euro per skalle plus 35 euro till för att checka in våra väskor på flygplatsen. Det kunde de inte bjuda på, trots förseningarna vi drabbats av.

Vi tar detta igen från början. Första ligan, dvs jag, Rasmus, Larsson och Marcus fick en "tidig" ombokning, dvs kl 17.10. Resterande sju herrar fick tiden runt 19.30. Vi flög från flygplatsen Orley och när vi ska fixa våra boarding cards får vi veta att planet är överbokat. Endast Marcus kan kliva på får vi sedan veta. Vi andra glada själar får gå till en klassisk söt liten disk igen och får veta vi ska få kompensation och en annan tid att flyga. Men de bad oss först vänta tio minuter. Med blott fem minuter kvar av boarding-tiden får vi veta att vi får kliva på ändå. Sanslöst underbart och samtidigt helt makalöst.

Senare i Nice möter vi upp ytterligare en herre, som väntat på oss på flygplatsen i ca fem timmar. Han fördrev sin tid med att ligga och sola och dricka öl i baren. Lite lugnare tempo där kan man säga. Nå väl. Vi är framme nu och i morgon ska jag bara ta det lugnt och inte gå nå extra meter i onödan mer än mellan poolen och solstolen på en uppskattat tid på minst 9 timmar. Finns fler som känner likadant. Mr Rasmus exempelvis. Det behövs och vi är så värda det efter detta res-kaos. Avslutar med att säga att det är fantastiskt fint här, alla kategorier!

Det blev en spännande resa från start.

Vi är i full gång nere i Paris. Resan ner gick som planerat men den var inte fri från nerv, stress och för min egen del även fri från pirr och nervositet i magen. Jag har så sjukt kassa resnerver. Varför då inte få dem satta på prov igen när resan startade med att min och Rasmus flygbokning inte gick att få fram när vi skulle checka in vid nå dryg touch-skärm. Vi hänvisdaes till en info-disk med några andra med liknande problem. Skönt vi inte är ensamma tänkt jag men eftersom vi anslutit blott 1.5 timme före avgåg smög stressen sig på när vi hade cirka tiotalet människor före oss och kön vid den disken STOD I PRINCIP STILL.

Med 40 min kvar till avgång kommer vi fram och tjejen bakom disken står och stirrar undrande på sin skärm. Tyckte jag i alla fall.
- Finns inte bokningen alls där eller!?
Jo då, den fanns. Men inte vart vi ska sitta...

Suck.....

Tjejen skriver äntligen ut nå slags boarding cards men platserna skulle lösas vid gaten. Vi får förtur så vi kan gå före i den redan långa kön som väntade. När vi ska passera säger herren som scanade dem, "ni är på fel flygplats".

Eh, vänta va!?

- Ni är på fel flygplats. Ni får tyvärr gå tillbaka till disken där borta och be dem göra om så det inte står ni redan är i Amsterdam...

Full fart tillbaka. Klockan går.

Det är stressigt för dem på Arlanda och allt är lite rörigt nu får jag förklarat på grund av strejken. Men en plats på planet är vi lovade. Vi får rätt kort denna gång och kan passera till gaten. Samma förtur denna gång - vi får gå före alla andra. Men först skulle platserna i planet lösas. Det slutar med att alla vi fått gått före redan gått om oss igen och fått kliva på planet. Med TVÅ MINUTER kvar innan de stänger butiken för avfärd kliver jag och Rasmus på planet, sist in av alla. Äntligen fick vi sätta oss till ro. Ja, lugn och ro i en kvart kanske tills planet ska upp i luften och sätta igång nästa procedur av magsår för min del. Min söta lilla flygrädsla. Kaos. Men det ordnade sig, som det bör och brukar göra.

Jag är oerhört glad jag slapp åka buss från Amsterdam senare. Det gav mycket värdefull tid att vila på hotellet när vi kom fram, för jag var totalt genomslut. Resan gick i alla fall bra och som ovan nämnt också enligt planerna. I skrivande stund snarkas det friskt i rummet från herr Larsson. Rasmus har däckat med hörlurar och paddan i ena handen och jag har en ny utmaning att möta. Försöka sova till ljud som tar mig tillbaka till nattpassen med Jocke det vill säga.

I morgon kör vi! Sverige - Irland kl 18. Fick förresten veta att svenskarna och irländarna drack upp hela öl-sortimentet borta vid fans-zonen de har vid Eifeltornet. Var väl knappt ens 1.5 gånger pengarna på att det skulle inträffa. När två glada alkohol-kulturer möts.

EM i Frankrike - Här kommer en liten hint av det som komma skall!

Bloggen får nytt liv igen. Denna gång med all anledning till att ännu en resa till fotbolls-EM står på agendan. Här kommer ni kunna följa resan, för det mest från mina ögon och från mitt eget tyckande och tänkande. Det kommer handla om allt från resans gång, vad vi i ressällskapet har för oss, till möjligtvis även en liten hint om hur matcherna var. De mer djupa analyserna och övrigt matchsnack tar TV och annan media hand om.

Jag har inte en aning dock hur pass mycket wifi jag kommer ha tillgång till. Detta kommer avgöra hur mycket jag har turen att kunna dela med mig av allt i så aktuell tid som möjligt.

I dagsläget stör flygstrejk våra planer för resan något med Air France. Vi är garderade med buss från Amsterdam om strejken är ett faktum. Restiden kommer då att landa på 9 timmar efter vi först landat i Amsterdam med KLM, istället för 1 timme och 15 min som nästa flyg med Air France alltså kommer att ta.

I skrivande stund har jag fått veta att eventuellt SVT kommer göra en del intervjuer och följa denna resa. Detta ska även gå att följa på SVT-play. Av att tolka är detta något som alltså SVT-Västmanland vill göra men att det inte alls är spikat om det blir av eller ej.

Så här kommer min samt även en del av de andra herrarnas resa att se ut:

# Söndag 12/6:

Flyg till Amsterdam via Arlanda, sen flyg vidare till Paris eller ev. buss till Paris från Amsterdam.

I princip alla i ressällskapet möts upp på Paris CDG flygplats. Övriga träffar vi på hotellet.

# Måndag 13/6

Match Sverige-Irland i Paris.

# Tisdag 14/6

Kl 13.55 flyger vi till Nice via Orly flygplats.

Kl 15.20 landar vi i Nice.

Kl 16.34 tar vi tåg från flygplatsen till Camp Riviera!

# Fredag 17/6

Kl 05.00 åker vi buss till Toulousse för att se Sverige-Italien som startar 15.00. Bussen hem avgår kl 18.00.

# Onsdag 22/6

Vi åker till Nice med buss kl 13.00 för att se Sverige-Belgien.
Bussen hem avgår kl 24.00.

# Fredag 24/6

Midsommar. (Inga planer ännu vad som händer då).

# Lördag 25/6

Vi lämnar Camp Riviera och tar tåget kl 8.00 till Nice flygplats.
Flyget till Paris avgår 11.25 och är framme 12.50.

Vi hämtar sedan upp husbilen och åker mot okänd destination.

# Tisdag 28/6

Vi åker och lämnar tillbaka husbilen innan vi åker hem kl 20.05, vi landar på Arlanda 22.35

Allt detta är planerat och klart av ingen mindre än Marcus Lindqvist. Vilken hjälte!

Nu kör vi!