Nuläget så här under semestertider!

Att sitta inne när man äntligen har semester, är fan då inte kul! Klockan närmar sig 02.00 och jag är långt ifrån trött. Inte bränner man nå energi efter några timmars tv-tittande framför några bra serier man har direkt.

Det är alltså, vilket man både vet och förstår, inte världens bästa väder just nu. Inte nog med det, finns det heller inget hopp om ändring inom närmsta veckan! Jag har med andra ord lärt mig att det heller inte lönar sig att vara optimist. Att våga tro på en ljus framtid är som att svära på sitt liv när man inte menar det. Man åker på ett bakslag så man får ångra man ens sagt nå.

Att jag lägger så mycket energi på just vädret kanske känns en aning överdrivet och onödigt, jag vet. Men när man inte får uppleva en av de saker man saknat mest det senaste halvåret, är det kanske inte så konstigt att man blir en aning uppgiven och småsur.

Starten på min semester har alltså inte vart 5-stjärnig direkt när det gäller vad just sommaren kan erbjuda en. Är i alla fall nöjd över friheten att bara kunna driva runt utan större krav. Det behövs det med.

En sak är i alla fall solklar nu. Här och nu drar jag ner all förväntan om allt och allt runt omkring. Att ha förväntningar gör en bara besviken i slutändan. Det är ren fakta just nu för mig.

Drömmar som fört mig till Rosornas äng. En Ocean av tankar där i min säng.
Det är dig jag tänker på innan Sömnen tar vid. Önskar jag Alltid fick ha dig bredvid.
Du finns där i mina tankar dag som Natt. Hela kroppen ryser När jag får höra ditt skratt.
Men läget är inte det man Alltid vågat tro. Jag hoppas vi ändå kan mötas nånstans, på kärlekens bro.

Till och från saknar man oftast nåt.

Det är sommar mina vänner. Då borde livet i det stora hela vara som man alltid önskar? Det ska grillas, bada tills läpparna blir blå, bli solbränd, sitta ute med roligt folk på sommarkvällen och annat skoj som hör där till. Vad många kanske inte vet eller tänker på är att sommaren och dess förväntningar också ger folk ångest och kanske mer depression än vad de flesta vanligtvis kan få under exempelvis en mörk vinterdag. Folk är kort sagt, oavsett vad, aldrig hundra procent nöjd.

Det jag nyligen skrev är inte direkt framforskat igår. Med andra ord inget som kommit fram på dagens nyheter idag. Har bara ställt den frågan till mig själv ibland på senaste. Varför känner jag mig inte hundra procent nöjd? Sommaren är ju trots allt här, semestern är blott dagar bort...

Sällskapssjuk är ju en diagnos. Vilket man kan förstå med tanke på hur mina senaste 5-6 år sett ut. Men det kan även hända när jag har mycket roligt folk omkring mig att man ändå faller in i någon slags "koma" av grubbel och funderingar. Börjar jag kanske också, som många andra, få någon slags "omedveten stress" inför denna sommar? Svaret ligger väl runt hörnet. Efter min semester, då man fått vila helt från allt ansvar kanske man är som pånyttfödd igen, vem vet.

Om Sverige hade garanterat bra somrar, hade stressen inför den aldrig funnits. Tänk vad vädret avgör mycket hur man mår.

Om jag haft ett förhållande, vad hade jag istället hittat då som gjort att man trots allt, inte känner sig hundra procent nöjd?