Som om det inte redan vore nog, ska bedrövligheterna fortsätta ramla in som gör att detta år allt mer glider åt ett håll som ett av det sämsta någonsin. Jag må fortfarande ha hopp. Det har dykt upp ett och annat. Men det känns rätt så svalt i nuläget så drar ner mycket av förhoppningarna för att slippa ännu en törn.
Tänk, när det man längtat efter sedan sommaren ännu en gång susat förbi bakom en, slutligen kommit. Så känner man sån besvikelse att man nästan svär på att aldrig mer komma tillbaka. Då blir man samtidigt rädd att det som alltid hållit en sysselsatt under vinterhalvåret, inte längre kommer finnas kvar. Vad finns det då som ska ersätta?
Men visst, livet är så mycket mer än bara så. Gissa om man längtar dit. Medeltiden is still running. Så bara härda sig ytterligare en stund till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar