“Ur led är tiden.” Och likaså inom kort även år 2023. Som om det inte vore nog med covid-åren så har detta 20-tal rullat vidare med temat “onormalt”, frustrerande, irriterande och kanske också en smula fascinerande. Året 2023 innehöll alltså med facit i handen inga undantag.
Året hann knappt börja innan man redan nåddes av årets största riktiga smällraket. Avsändare vid namn Mälarenergi, som med riktig fin spelkänsla ändå, levererade fakturan på dagen mellan min och Sandras födelsedag. Vi skulle alltså slanta upp runt 15700 i slutet av månaden och glädjen att få bo i hus igen efter dryga 19 år fick sig en liten törn för att uttrycka det milt.
När väl den bipolära vintern äntligen gav upp sitt töande och snöande när man trodde att det var på väg att bli vår, möttes man av en ganska lugn och solid vår till slut med mycket uppskattad ledighet. Årets största skräll måste ändå ha landat kring den här tiden när ens syssling valde att komma förbi, tillsammans med resten av en stor skara av släkten under påsk. Den herren ser man lika ofta numera som när det är OS-hockey, fotbolls-vm eller skottår.
Lugn vår var det allt, tills allt med hus och trädgård växte till liv, det vill säga. Sen hade vi “häcken full” igen och jag och Sandra har inte direkt haft det tråkigt här hemma. Det första vårtecknet vi konstaterade var en liten myrinvasion i gästrummet. Det var nära vi övervägde antcimex men med diverse bekämpningsmedel som finns att köpa och upptäckten av x antal myrbon i trädgården kan ha löst det hela. Även getingarna skulle ta upp ens uppmärksamhet och tid senare mot försommaren. Varje dag under några veckors tid sprang jag efter de små liven när de surrade konstant efter husknuten och tak. Har jag berättat att jag har kort stubin när det kommer till just getingar? Jag och Sandra plockade ner totalt sex påbörjade getingbon under den jakten. Var man inte lite irriterad där, så slapp jag åtminstone bli det senare under sommarens gång.
Väl under sommaren gick jag och Sandra lös i trädgården och innan vatten tog sig över normala nivåer hade vi hunnit tagit det själva över huvudet. Gräs skulle sås, häckar skulle trimmas eller tas bort, gammalt virke av insynsskydd och rabatt skulle rivas upp och skrotas. När vi trodde att vi kunde börja med det “roliga” av de projekt som är igång så hittade vi helt enkelt något annat och fick prioritera om. Som exempelvis när vi grävde i trädgården och hela tiden stötte på stenbumlingar stora som de vid E18-bygget eller då vi fick köra myrjakt igen då vi hittade ett hästmyrbo i bland annat det förmultnade insynsskyddet. Vi blev inte helt klara med allt som vi kanske önskat, men vi hann med mycket innan tsunamivågen till regn senare föll över oss och förstörde resten av glädjen av att det var sommar och semester.
Ska jag dra valsen om det som skett under hösten också? Lite kortfattat då. Har någon lyckats hålla sig frisk denna äckliga tidpunkt på året? Inte? Jag tänkte väl det. På kommunens förskolor och skolor florerar sjukdomarna som aldrig förr. Eller det kanske är ett “normalår” om det finns statistik på detta, men där jag befunnit mig så har det i alla fall inte varit det. Inte nog för att vi alla upplever någon form av kollektiv depression dessa tider så har folk dessutom vart sjukskrivna 5-6 gånger inom loppet av några månader. Bara det är långt ifrån normalt. Om möjligt, måste detta handla om tidernas rekord.
“Inget ont som har något gott med sig” kanske det här året ändå faller in under. Är det så att gammalt skit rensas upp på alla plan, både i samhället och privat för en själv nu, så upplever vi i så fall en sanslös storstädning som får vilken ungkarlslya som helst att blekna i jämförelse. Så i denna oroliga tid har jag valt att fortsätta tro på vad citatet ovan lyder. Snart ska det (måste det) bli bättre igen.
Det jag i alla fall är tacksam över detta år är alla sociala tillställningar jag fått ta del av. Resor till Leksand med nytt koncept och uppslutningar här hemma med bland annat påsk och midsommarafton är några av dessa som hamnar högt uppe på listan. Även spontana resor och födelsedagsfiranden har bidragit till att året ändå kanske inte fallit under en titel av “total katastrof”. Dessa sociala tillställningar ska jag fortsätta att ta vara på och önskar att 2024 blir minst lika bra, om inte bättre.
Jag nämnde i början av denna krönika att året också kunde ses som "fascinerande". Ibland kan man dra just den frasen “visst är det fascinerande hur illa det kan vara”. Du kan helt enkelt i misären dra på dig mer erfarenhet om ett specifikt ämne. Jag har lite så där ofrivilligt blivit mer erfaren inom yrket “trädgårdsmästare”, hantering och förebygganden av myr- och getingbon och även förstått mig på bättre hur vissa delar av huset delar fungerar om du vill sätta upp eller byta ut diverse ting. Hur Lundström-generna kickat in under dessa tillfällen och vilken grad den utspelat sig i lämnar jag dock över till mina närmaste att avgöra. Jag har önskat mig ofta under en lång tid nu, ett mycket lugnare och mer harmoniskt nästkommande år. Men jag tror att jag får bli mer likgiltig till vardagen vi befinner oss i och kanske ställa om mig i tanken kring vad som faktiskt kan ses som normalt och inte.
Till sist vill jag bjuda på ett litet axplock som lite mer handlar om det som inte berör just mig i första hand, men som man fått ta del av på ett eller annat vis under årets gång. Lite sådant som fått en att gnugga sig i ögonen och ställa frågan om det verkligen kan vara sant.
VSK fotboll går upp i allsvenskan! Det var alltså 26 säsonger sedan sist de spelade där. Jag själv var alltså 9 år gammal då jag såg VSK spela i den serien senast. Oerhört kul att man fick se denna historiska händelse på plats!
Rasmus Ådjers prickar in snöoväder efter snöoväder till- och från Norge. Detta är alltså ingen överdrift alls, men jag tror han är uppe i runt sju stycken det här året.
På tal om att många varit sjukskrivna. Sandra drar på sig alltså sex stycken mellan augusti och december. Enligt säkra källor är hon inte ensam med liknande antal. Helt makalöst och otroligt. Ni minns vad Leif GW Persson en gång sa om att barnbaciller skulle kunna användas som geiskt stridsmedel i krig. Det är fan sant det.
Leksand firar nyårsafton med att ligga trea i tabellen med en målskillnad på +25, vilket är näst bäst i serien. När hände det senast?
Regnmängden vi fick det här året var i höjd med vad som kan ske i snitt vart 50:e år. What a surprise år 2023 av alla år just levererade detta väder.
Sandra ville plocka svamp under sensommaren då regnet bidragit med att det växt mycket svamp. “Inget ont som för nå gott med sig”. Myggorna i skogen: Hold my beer!
Med risk för att jag missar även andra punkter nu så måste jag tyvärr avsluta för att hålla deadlinen innan midnatt. Ett mycket märkligt år är snart äntligen över! Med det avslutar jag med klassiska frasen - over and out 2023!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar