Tiden här i Norrköping börjar finna sina stabila spår. Är glad jag hittat en någorlunda balans i livet när mycket annat runt omkring inte har det. Exempelvis Sverige som land, Leksands IF som lag, eller exempelvis Stefan Löfven som statsminister.
Det som jag så länge tyckt om, som jag en gång stolt pratat om - har idag ett sönderskjutet varumärke och folk pissar på det samtidigt likt det vore en pissoar på krogen. Under ett och samma år har det jag nyss rabblat upp haft ett innehåll det man knappt önskar sin värsta fiende. Motgångar som är så sjuka att det på riktigt håller på att ta livsgnistan ur den. Det mest ironiska av allt är att skiten det bemöts av - är befogat. Att jag förstår varför det händer. Att jag förstår varför folk tycker som de gör. Men att själv inte ta åt sig av det på ett negativt sätt är svårt. Det enda jag vet i detta är i alla fall att jag är stolt över det som en gång var. Har det en gång vart så, kan man hitta tillbaka till det igen.
För att kort prata om det Sverige upplever just nu. Vi i klassen har läst en kurs om Pedagogisk Psykologi nyligen. Där pratas det om hur kulturer formar våra barn men att vi inte ska bemöta dem utifrån det som grund för vem barnet är. Det låter så enkelt. Men att följa detta är för den genomsnittliga vuxna människan förbannat svårt. Folk måste börja förstå den andra sidan fast du själv inte vill stå där. Det sparar tid, det ger det bästa av två världar. Lättare sagt än gjort, jag vet.
Ang mitt kära Leksands IF. Jag vet att skiten ni spyr på dem inte vänds personligen emot mig. Men det ni inte förstår är hur mycket det laget gjort för människor. Vad gemenskapen där gjort för mig. Det är en kultur som skapat en av Sveriges stoltaste modell för hur en sinnessjukt stor folkmassa kan hålla sams och bete sig. En förebild för hela landets alla barn. Skratta på ni om Leksand brakar mot döden. Jag dömer inte er för ni har tyvärr inte fått vara med och uppleva det jag fått göra. Så jag nöjer mig gott och väl med förklaringen att ni helt enkelt inte förstår. Precis som folk i det här landet inte förstår varandra.
Återigen är jag glad att mitt fokus ligger på det som jag i framtiden vill hålla på med. Detta ger mig energi som överväger detta som är mindre kul just nu. Att läsa hur Sverige framställs som land, vad Leksands IF har för bild på sig som lag eller hur Stefan Löfven beter sig som statsminister.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar